Stå i vägen för sig själv
Ridning är vekligen något ryttare satsar fullt ut på. Verkligen.
Jag lägger all min tid , pengar och ork på hästar. Det tar allt det för att man ska lyckas. Jag har dessutom gått ut från ridhuset med bokstavligt talat blodiga knogar , trårar rinnande ner över kinderna och ont i hela kroppen. Men ändå sitter man upp i samma sedel dagen efter och gör samma sak igen. Eller kanske går det jätte bra.
Dö snygg ^
Nej men seriöst då , samma tjej har ridit samma ponny. Vem har aldrig gråtit över ett pass man ridit. Vem har aldrig lagt skulden på sig själv? Jag är väldigt självkritisk , men tror att det är på det sättet man tar sig längst också. Lite synd är det ju att jag är den enda som sätter hinder för mig själv , men det är ju det som gör att jag har något att hoppa över också ;)
När jag är nöjd , då är jag riktigt nöjd. Asså verkligen. Men det är svårt att bli så nöjd för mig. Just eftersom jag är hård mot mig själv. Och jag ångrar starkt för mitt fjortisbetende som alla i min omgivning fått stått ut med hela förra året , när jag böev arg på mig själv så
Var nog inte många tävlingar eller träningar som jag var nöjd med. Men sånt kunde jag ju inte skriva på bloggen. Folk kunde ju tro att det gick dåligt , att Eo va dålig och att jag var dålig. Nej då skrev man att det var en dålig dag. När man egentligen var arg på sig själv. Men som sagt , det kunde man ju inte skriva.
För att kunna bli något måste man nog vara hård mot sig själv för att kunna ändra det mindre bra. Men man måste nog också vara bra på att berömma när det är bra.
/felice
Kommentarer
Trackback
