Skriver av mig

PW är inte mitt träningsätt. Jag klarar inte av att tänka så mycket.
 
Idag fick jag reda på en jobbig sak. Saker man önskar att man inte fick höra. Jag känner mig otroligt utnyttjad och dum. Inget vet vad som har hänt. Folk som står mig nära vet delar. Bygger man ihop dom får man kanske en tredjedel av historien. Jag skäms. Kan inte berätta för någon. Vad skulle folk tro? Ändå är det inte jag som har gjort fel. Det vet jag. 
Detta är inget som kommer döda mig. Men det tynger verkligen ner mig. Det ända jag kan göra är att gå vidare. Aldrig mer ska jag bli så förödmjukad. Aldrig mer ska någon få spotta på mig. Jag ler. Det är det ändå jag kan göra. Men jag vet att inte ens det knäcker personen. 
 
På måndag ska jag ta kontakt med skolkuratorn igen. Har inte varit där sen i 7an. Har inte behöve det då jag har vänner att prata med. Men denna gång kan jag inte ens prata med mina närmsta. För vad skulle dom tycka om mig då? Jag vet ju hur det är nu. Bara att gå vidare. Men hur ska man göra då? 
 
Folk tror att jag kommer få anorexia för att jag tränar och rör på mig så mycket nu. Så är det verkligen inte. Men träningen är ändå gången jag slipper att tänka. Det är terapi. Vissa behöver prata om vad som har hänt och vissa behöver bara gå vidare. Jag behöver gå vidare. 
Jag har sovit dåligt på¨nätterna. En dag i skolan var mina ögon röda, då förstod jag att det hade gått för långt. Att h*n inte är värd det. Varför ska jag inte sova på nätterna , ligga vaken och tänka? 
 
Tro inte att jag mår dåligt. Jag är helt nollstäld. Känner inget alls. Vet att det är bäst som det är just nu. 
Jag vill inte heller ha hjälp. Vill inte att min mamma ringer mig när hon läser detta , vill inte få några sms från såkallade vänner. Har dom inte märkt att något var fel då , så behöver dom inte bry sig nu. Nu när det nästan är bra. 
Det är helt okej. Jag är nollstäld. Börjar om. Blir bäst så. Börjar om och blir en ännu bättre människa denna gång. En som inte litar på folk för mycket. En som inte släpper in vem som helst i mitt liv. En målmedveten person som lever för det jag älskar. Rida , träna och umgås med dom jag tycker om. 
Jag klarar detta själv.
 
Jag kommer må så jävla bra när det här är över. 
 
/ en nollstäld felice

Kommentarer
Postat av: Frida Hjerpe

ENSAM ÄR STARK

2013-01-19 @ 17:10:09
Postat av: Signe

jag finns alltid om du vill prata eller vad som helst, hoppas det blir bättre<3
vi får träffas snart, saknar dej vännen<3

2013-01-19 @ 17:14:58
URL: http://dildonsven.blogg.se
Postat av: elsa

Du vet att du alltid kan prata med mig, älskar dig <3

2013-01-20 @ 21:52:04
Postat av: Anonym

Kämpa vidare, bry dig inte vad folk tycker och tänker! KÄMPA!

2013-01-20 @ 23:03:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0